fredag 8 maj 2009

MITT MÖTE MED BENAZIR BHUTTO

EN VIDEOFILM MED MIN INTERVJU MED BENAZIR BHUTTO FINNS LITE LÄNGRE NED PÅ DENNA SIDA.

Den 26 december 2007 mördades Pakistans  f.d. premiärminister Benazir Bhutto som hade, efter en period av exil utomlands, återvänt hem för att ställa upp i det kommande valet. Hon hade tidigare varit Pakistans Premiärminister två gånger. Första gången var det i slutet av 1980 talet och den 6 augusti 1990 blev hon plötsligt avsatt av landets President. Någon veckor senare tog jag flyget till Pakistan tillsammans med dåvarande Strix Televisions Producent Casten Almqvist. Syftet var att göra en TV intervju med denna fascinerande kvinnan.   Intervjun sändes i av SVT i nyhetsmagasinet "Åtta Dagar".

 Att just jag fick lov att göra denna intervjun berodde på att min farbror Flyggeneralen Waheed Butt, är pensionerad General vid Pakistans flygvapen och i egenskap av landets tidigare Överbefälhavare för flygvapnet, lärde han känna familjen Bhutto  (på bilden t.h. skakar han hand med Benazir Bhuttos far Zulfikar Ali Bhutto när denne var Pakistans Premiärminister under 70 talet) Jag minns hur somliga på STRIX television garvade åt mig när jag sade att jag kunde fixa en intervju med Benazir Bhutto som var oerhört poppis i Sverige i och med att hon var den första kvinnliga Premiärminsiter i ett Muslimskt land. På SVTs seriösa Aktuellts "ÅTTA DAGAR"  redaktion höjde bl.a. programledaren och readaktören Erik Arnér ögonbrynen när han blev uppringd av Casten Almqvist med ett erbjudande att sända en intervju med Benazir Bhutto utförd av skivbolagsdirektören Billy Butt!
  
HÄR ÄR MIN INTERVJU MED BENAZIR
OBS! Intervjun var 26 minuter lång. Här finns 19 minuter, Jag kan inte ladda upp mer pga platsbrist.

Det intressanta med denna intervjun är att jag var varken journalist eller  rutinerad TV person. Jag hade varit programledare tillsammans med Robert Aschberg i en underhållnings program på TV3 och Strix television hade bestämt sig för att satsa på mig som programledare i en stor underhållnings program som senare samma höst sändades i Sverige, Norge och Danmark på TV3. (Billys Värld)  Men det var en sak att hoppa omkring och göra bort sig i ett Nöjesprogram och en helt annan sak att intervjua ett lands Statsminister, särskilt om landet heter Pakistan som inte bara är landet ifrån vilket jag härstammar utan också råkar vara ett land vars inrikes politik var då (och fortfarande är i dag) jävligt svårt att få ett begrepp om! Jag är i och för sig ganska intresserad av den internationella politiken, men allt som hade med Pakistan och Indien att göra var för mig lika tråkigt som Nordirlands nyheter var för många svenskar under 70 talet. Man förträngde allt man såg i teverutan. Man ville bara slippa eländet! 

Men nu fick jag denna intervjun tack vare min farbror och hans kontakter i Islamabad och innan jag visste det satte jag på planet tillsammans med producenten Casten Almqvist. Inför resan hade Erik Arnér tagit fram en hel del ur pressarkivet och ur UDs informations arkiv angående Pakistans politik. Jag visste absolut ingenting om Pakistan förutom att min gammelfarfar bodde i Lahore en gång i tiden. Under den 9 timmars flygning mellan Frankfurt och Karachi blev jag tvungen att läsa landets historia och politik. När vi då ankom till Islamabad hade Casten och jag skrivit upp en rad frågor som jag skulle ställa till Benazir. Casten visste lika lite om Pakistansk politik, men tillsammans läste vi oss in på eländet medan vi flög.

Att hitta Benazir Bhutto var som att leka katt och mus. Ena minuten var hon i Karachi och nästa minuten var hon i Islamabad and tredje minuten var hon i Quetta och fjärde minuten var hon i Peshawar. Man visste aldrig var hon befann sig. Anledningen till detta var att hon hade just några veckor innan, blivit avsatt från sin premiärminster post och hon var jagad, dels av oppositionen , dels av medierna och dels av religiösa fanatikerna som ville bli av med henne.... och dels av mig förstås! Till skillnad från de andra som jagade henne var jag beväpnad med ett brev ifrån Sveriges Television där det stod att min intervju skulle sändas på "Åtta Dagar". Detta var intressant för Benazir Bhutto som just då sökte stöd från utlandet, varför jag fick förtur.

Till sist, efter tre dagars väntan, fick vi klarheten från Benazir Bhuttos Press talesman Mr Shufqath Mahmood som ledde oss ifrån vår bil in i huset där Benazir befann sig. Det var ett hus som ägdes av en läkare som är god vän med Bhutto familjen. Huset var omringad av vakter med AK47:or. På vägen in i huset gick jag längst bak efter Casten och Teve teamet. När jag kom igenom dörren viskade  en av fotograferna in i mitt öra att det stod en liten grön Mazda bil som parkerades en bit bakom vår bil. Han tyckte att chauffören såg lite konstig ut. Vi var under bevakning av den pakistanska underrättelsetjänsten. 

Vi fick sitta och vänta i ca 10 minuter innan Benazir kom in i rummet. Jag satte mig ned på soffan (se bilden ovan) men precis som alla asiatiska soffor var den inte särskilt bekväm och medan jag sjönk långt ned i den drabbades jag plötsligt av ryggskott. Det gjorde så fruktansvärt ont i min rygg att jag fruktade att jag inte skulle kunna ta mig upp. Plötsligt kom den nästan 2 meter långa Benazir Bhutto in i rummet. plötsligt glömde jag min ryggskott och hoppade upp och tog hennes hand medan min rygg höll på svida i hjäl! Det första jag märkte om henne var hennes starka ögon. Det var som om hon skulle hypnotisera mig. Det var bland de starkaste möten jag någonsin upplevt. Rakt igenom hela intervjun hade hon sina ögon fixerade på mig så att jag kunde inte annat än följa hennes blick. Det var definitivt HON som hade kontroll under intervjun - och det märks på filmen. 

Efteråt när vi åkte i väg följde den där lilla gröna Mazdan oss och under de följande 2 dygn som vi blev kvar i Pakistan fanns den där förbannade bilen rakt bakom våra hälar vart vi än åkte. Eftersom Benazir hade många fiender inom regeringen  kunde det vara riskfullt för oss att få vår videoband ut ur landet så jag fick en idé:
"Casten! Vi får ändra etiketterna på Beta kassetterna" sade jag.
"Varför det?" frågade han
"Jo! Därför att dom jävlarna kommer att sno kassetterna från oss när vi ska lämna landet ska du se!"  Och jag hade rätt - de hade koll på allting vi gjorde. I och för sig så visste vi att vi inte hade någonting på videobanden som skulle kunna förorsaka någon politisk incident i Pakistan , men ändå uppstår missförstånd i sådana länder när man,  på engelska , ska förklara saker och ting. Vi kom överens om att märkera kassettera "Billy's matlagning i Pakistan". Vi hade maximal tur. Vi skulle åka hem business class med Swissair. De hade för många bokade i Business class så Casten och jag blev uppgraderade till Första Klass vilket medfört VIP behandling vid check in disken och ända fram till planet. Den där lilla gröna hundkojan hade följt oss hela vägen fram till flygplatsen och chauffören stod där i sina vita pajamasliknande kläder och stirrade på oss ända tills han såg att vi gick förbi passkontrollen. På planet sade jag till Casten "Undrar vad folk skulle säga hemma i Sverige om de visste vad vi har just varit med om?" 
"Dom skulle nog tycka det var rätt så kul!" svarade han och tillade att jag bör, i mina memorarer en dag i framtiden, skriva om de dagarna.

Jag har aldrig tagit ställning i den politiska debatten i Pakistan och Indien. När jag föddes var hela landet bara "Indien" - fördelningen till Pakistan, Bangla Desh m.m. kom under min livstid.
Jag måste dock säga att det kändes i hjärtat när jag fick budskapet om att Benazir Bhutto hade dödats i en explosion. Minnen gick tillbaka till den där september dagen när hon fångade mig med en så stark blick att jag glömde kroppssmärtorna från en av de värsta ryggskott jag fått i hela mitt liv.


Efter intervjun med Benazir Bhutto spelade vi in några inslag för mitt kommande TV program "Billys Värld" På bilden producerar Casten Almqvist ett inslag med mig på en gata i Rawalpindi.


KOMMER SNART: VAD ÅT CASTEN & JAG FÖR MAT NÄR VI VAR I PAKISTAN? RECEPT KOMMER SNART

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar